Promenaddags

Gissa vem som kom idag och skulle gå med mig på promenad. Jo, min bästa, kära kompis Lisbeth. Jag blir så glad så jag hoppar jämfota, jag t.om skäller till en sväng, så att hon ska förstå att jag har längtat efter henne.

Sen sprang Matte efter kameran för att visa på kort vad glad jag blir, så då plötsligt skulle dom ha mig att hoppa och skutta, men jag låtsades att jag inte förstod vad dom menade så jag höll mig på mattan.
Dom skulle inte få nåt foto på mig när jag uppför mig som en liten toka. Men åh vad jag tycker det är kul när Lisbeth kommer. Då vet jag att vi ska gå en vääldigt lång promenad, så dom hinner prata så mycket som möjligt med varann. Och babblar det gör dom kan jag garantera. Dom är för härliga dom där två.

Sen när vi kom hem så fick jag ett tuggben och det var gottigottit. Idag behövde jag inte tävla med Mailo om vem som är snabbast att käka ben. Han är hemma och vårdar sjukt barn. Båda busungarna Julia och Agnes är sjuka med snuva och elände. Då måste han ju hjälpa till och passa dom tills dom blir friska igen.

Hoppas dom snart blir friska igen. Blink, blink....