Dagarna går så fort

Mitt öra som jag hade blod i är mycket bättre, inte helt bra, men nästan. Tur att det finns snälla veterinärer som  man kan besöka när det behövs.

Nu längtar jag till våren, när blommorna slår ut och man får gå där och lukta som Tjuren Ferdinand.  Sitta under en korkek och bara njuta. Jag bara väntar på att få göra Goldenracet, då gäller det att hålla sig undan, då springer jag det fortaste jag kan, runt, runt och slutar med att gno in mig med gammalt gräs, jag dyker med huvudet före i backen och jag brukar bli så lortig så Matte får ge mig ett vårbad till. Men det är det värt.

Nu ska jag ta en promenad med Matte,  hoppas det finns några små vattenpölar som jag kan hoppa i och bli blöt om lilla maggen.
♥VOV♥